Satt i torsdags kväll och pratade med min mor i telefon. Berättade om Moas express-maginfluensa och skröt om att jag blir minsann aldrig smittad av maginfluensor, sist jag hade en maginfluensa var säkert 13 år sedan. Jag har aldrig drabbats något vidare av sjukdomar. Vem vaknade upp på fredag morgon med en mastodont maginfluensa? Jo, jag!

Trodde först att jag skulle klara mig bra tills sambon kom hem från jobbet, men nej, klockan nio redan fick jag ringa hem honom. Kräkte var inte det enda jag gjorde förstår ni. Nej, jag satt fint på toan med en gryta (!) som jag spydde i rätt länge, och sitta på toan var jag tvungen att göra, det kom från alla håll och kanter. Moa blev så klart livrädd för mina våldsamma kräkningar så jag fick försöka le mellan attackerna. Jag kräkte så häftigt att jag fick så jäkla ont i ryggen, trodde den skulle gå av på mitten! Illa mådde jag väl inte direkt men hela magen vred sig ut och in kändes det som. ALLT skulle ut och därmed basta. Drack och åt minimalt, allt kom upp igen. Kutade in på toan för att spy och slukade ett helt glas vatten på vägen in för det är så jäkla smärtsamt att inte ha något att spy upp.

Sent på kvällen mådde jag lite bättre men fick ta en migräntablett för det var migrän på gång, fick också i mig en deciliter soppa och någon knäckemacka, sedan la jag mig att sova.

Idag är jag öm i hela kroppen och har huvudvärk men jag mår tusen gånger bättre. Helt ärligt så genomgår jag hellre en till förlossning med kejsarsnitt! Och det menar jag!

Fasiken vad eländig man kände sig. Ingen att krama eller gosa med, jag menar, vem vill gosa med en som har maginfluensa? Inte jag i alla fall. Och jag ville inte heller närma mig familjen för jag ville inte smitta dom, men för en liten stund längtade jag efter mamma, krypa upp i soffan och bara bli omhuldad...

Ush, ja jag säger aldrig de orden mer, "Jag blir aldrig smittad", för dom fick jag äta upp. Alternativt skita ut/Kräka upp.

Jag är fortfarande matt i kroppen så jag ska faktiskt raka vägen i säng nu.


Godnatt