Bara slappat idag, skönt!

Fast prästen, Siv, har i och för sig varit här idag. Hon är verkligen jättetrevlig. Sjöng upp en massa psalmer för oss när vi skulle välja de tre vi gillar mest, och på det sättet fick vi tre trevliga psalmer.               

Hon tyckte det var roligt att Moa blir ensam att döpas den dagen, i den kyrkan, blir mer personligt då. Hon menade på att det är rätt trist att döpa flera barn på en gång, och det är ju precis det vi tycker också.

Vi ska också sjunga "När lillan kom till jorden", eftersom hon faktiskt föddes i maj. Byter ut "Maja" till Moa förstås:-). Sedan så ska jag läsa ett stycke och mormor ska också läsa ett stycke. Pappa häller upp vattnet och faster Kim håller lillan :-)

Det kommer bli alldeles perfekt. Mormor gör prinsesstårtor och kanelbullar, och gammelfarmor gör rulltårta. Vi har också köpt bestick, tallrikar, muggar, servetter, dukar och ballonger.

Dopklänningen är snart färdig också. Om vi får fler barn någon gång (Lååååångt fram i tiden;-) så ska det barnet ha dopklänningen Tobbe och hans syskon hade när de var små, den har vi här hemma, den ska ju gå i arv när barnen får barn.

Alla viktiga personer kommer, dvs våra föräldrar, faddrar och min bror, han ska ju sjunga. Inte för att alla andra är oviktiga, men dom är ju nyckelpersonerna kan man säga :-) Fast så gott som alla kommer, några stycken av mina vänner som jobbar kan inte men så gott som alla andra.


Dagarna rullar på så snabbt, så snabbt att man knappt hänger med. Snart är Moa 5 månader, tyckte precis hon blev 4 månader och började med smakisar. Veckodagarna fylls med babyrytmik, föräldragrupp, småfolket och härliga stunder med min nyfunna vän P. Många utflykter blir det, vi brukar ta Moa med oss till både malmö och ystad, strosa i affärer och fika.

Tänk om jag hade vetat detta för några år sedan, att jag skulle sitta här med en underbar baby i famnen, och en kompis som passar mig som handen i handsken. Tänk om jag vetat att jag skulle få bli så här lyckligt lottad.

Det är ju inte ens så jobbigt med barn som alla får det att låta. Ett barn är ju i alla fall ingen match...


Älskade liv...


Skulle inte vilja vara någon annan. Skön känsla väl?


Nappen på fel håll; Vem bryr sig? Inte Moa :-)

Nu ska jag snusa på Moa, hon ligger i soffan och sover...Vi brukar ha henne där tills hon somnar, sedan när pappa T lägger sig lyfter vi in henne också...Man måste vara där det händer...Alltid vara med:-)

Godnatt!

Puss & kram på er alla!