Vad hjälpte mig komma över barnlösheten?




Jo, till största delen världens bästa två-åring! (snart tre)

Trodde aldrig att jag skulle kunna tycka om en liten unge så mycket under den svåra perioden, men så blev det...
Kan inte beskriva med ord hur mycket jag älskar henne, och att hon gärna spenderar tid med oss tycker jag är så kul!
Hon är bäst på allt, hon har pratat rent sedan hon fyllde två år, hon har alltid klarat av att säga mitt rätt svåra namn och så är hon ju sjukt söt...Måste vara lite så man känner med sina egna barn...:-)

I mars ska vi förmodligen passa henne igen....Ser fram emot det....


Puss och kram


(I mina ögon är hon världens finaste...)

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0