Jag har bestämt mig för att berätta hela historien från början, angåendet forumet jag var medlem på. Jag behöver inte svartmåla och nämna namn, för det tycker jag är onödigt, och jag tror att de flesta förstår ändå, och de som inte förstår behöver inte göra det heller för dom har inte med saken att göra, detta jag ska skriva riktar sig främst till andra med skönhetsrelaterade bloggar och intressen, och som varit eller är medlemmar på forumet jag pratar om.


Så, här börjar jag.


Troll, alla vet vad ett sådant är väl? Då syftar jag inte på dom i skogen. Ja, det var jag som var "trollet" på den stora, kända skönhetsbloggen. Jag skrev några dumma kommentarer, elaka var dom inte i alla fall, och egentligen var det mer åsikter som jag inte vågade stå för.

Vad skrev jag? I korthet, att det var orättvist att större bloggar fick mer saker i Beautybagerna som florerar. I lite mer sura ordalag, jag var nämligen på fruktansvärt dåligt humör, eftersom att jag efter månader av att ha pumpat in hormoner i kroppen under vårt tredje och sista provrörsbefruktningdförsök, satt och blödde som fan, två fina embryon av topp kvalitet som bara rann ut mellan benen med samtidiga smärtor, och givetvis ett flertal graviditetsbesked från nära och kära. Jag bad om ursäkt för att jag skrivit på det sättet, och visst, jag var förlåten, påstods det.

När jag sedan ville bli medlem i nätverket med min blogg, så döjde det många många månader innan jag fick det, pga det som jag gjort. Visst, tänkte jag, något straff ska jag ju få, så är det, som man bäddar får man ligga.

Det tråkiga är dock, att jag alltid haft en känsla av att andra håller ögonen på mig, bara väntar på minsta snedsteg, allt för att varna mig  för att sedan bli utkastad. Många gånger var varningarna att jag diskuterade för mycket....Hmm...Konstig varning och jag kan inte se att jag gjort något annat fel än när jag "trollade", och det skulle ju vara glömt????

Ett tag så räckte det med att en medlem av lite högre rang tyckte tvärtemot mig, då tyckte nästan alla så. Ingen vågar direkt gå emot de som är moderatorer eller varit medlemmar längre.  Det som sker där är inget annat än maktutövning, och jag kan säga att jag är glad att jag upptäckte vad som är sann vänskap och vad som inte är sann vänskap.

Jag fick pm där det stod i korthet; Ta inte åt dig så mycket, du måste kunna ta kritik och inte ta allt personligt.

Ja, okej, jag såg mina brister, och ändrade dom.

När jag sedan för första gången skrev ett långt inlägg om hur jag verkligen kände att det gick till på forumet, då var det helt plötsligt de andra som sagt åt mig att inte ta kritik personligt, som tog det personligt. VÄLDIGT personligt.

Jag åkte inte ut föräns jag publicerade diskussionen på min blogg, eftersom den var bortplockad från forumet. Alltså, betyder det en del att man uttrycker sina åsikter på sin egen blogg. För namn eller något sådant publicerade jag inte. Hade man inte trott att man sagt eller gjort fel så hade tråden fått vara kvar eller hur?

Jag kände ett tag att vissa hackade medvetet på mig pga av andra saker, och så var det också. Och det är faktiskt det som är just nätmobbing. Skulle det finnas på merparten av alla forum men absolut inte på detta? Såklart inte, det finns överallt, men det sker i det tysta.

Nu hade jag sån tur att jag kom till en punkt när jag vågade säga vad jag kände, och det är jag glad för, för jag har det bättre utan forumet om det är så att man måste vara "falsk" för att vara där. Alla ni som inte sa emot mig, men som ville, i det tysta, jag förtsår. Jag har själv suttit i situationen där jag inte vågat säga emot någon "högre" med risk för att bli utpekad.

Jag vet av ren fakta att det finns de som håller med mig, ni är välkomna att kommentera anonymt om ni vill så, jag skulle aldrig få för mig att publicera ip nummer eller liknande. Eller håll med i det tysta, jag vet vad som döjer sig där.


Men är det inte konstigt, att moderatorerna ALDRIG har fel på detta forumet. Det känns som om de backar upp varandra eftersom de är vänner, och då är man faktiskt partisk! Det är ju inte konstigt att bägaren rinner över tillslut när det är som ovan...




Allt var ju som sagt, inte alls glömt. Jag hyser ingen agg alls, tycker bara att det är tråkigt att information som skulle kunna förbättra ett forum ignoreras.



Och jag är faktiskt STOLT över att jag vågade. Jag må stå helt ensam, men jag vågade :-)



//Aja




Och kom ihåg, riktig lycka finner man själv