Jo det går bra med den, väger nu 83.5 så jag har gått ner men det är väl en del vätska också. Att inte få äta något alls är det jobbigaste. Jag blir gnällig...Så nu ska jag gnälla lite...



Tycker det är tråkigt när överviktiga människor ursäktar sitt beteende när de väljer snygga och åtsittande kläder. Varför gör man det? Undrar vem det är som bestämt att valkar är fult. Man är inte fulare än vad man tycker själv. Dessutom, om man inte mår bra, så får man ju gå ner i vikt, det är bara en själv som sitter inne med svaret. Men en sak är säkert, man ska inte vilja gå ner för att bli snygg...Utan må bra.


Är också trött på människor som kritiserar sig själv på varenda bild de visar...Nu syntes inte det och inte det och bla bla bla. Det mesta för att de vill ha beröm...Inte sant?



Så, nu har jag klagat lite, nu känns det bra igen :-)

Visar lite bilder från den trevliga helgen.



Jag försöker sola min bleka kropp..Hmm, färre plagg kanske är att föredra?


Behövs väl ingen vidare beskrivning...


Fisen :-)








Jag och fisen...Hon är bara så go. (Tog bort den bilden)


Har många flera bilder från när vi matade ankorna...Eller ankarna som Edda kallade dom haha!

Men det får bli en annan dag! Dessutom så får ju sambon ha ett finger med i spelet ang. vilka bilder jag lägger ut.



Kram Aja

Det har jag gjort nu. I går, tisdag, började jag min LCD behandling, som går ut på att äta LCD pulver, ca 800kcal/dag, under läkares tillsyn förstås, i 3 hela månader. Jag vet, det är lång tid. Men slår man ut det på sin livslängd så är det ingenting.


Varför? Varför gör jag detta då?

Jo, jag vill må bättre. Jag gö inte detta för att jag vill bli smal eller snygg, det får man på köpet. Är nöjd med mig själv, förutom min trötthet och deppande, som jag hoppas ska ändras nu.

Det är nämligen så att många, nästan alla, har fördomar om människor i storlek XL eller större, att man äter jättemycket och så vidare. Så är inte alltid fallet. Jag äter bara en gång om dagen, och då inte särskilt mycket, men fel. Och då går man upp, eftersom kroppen lagrar allt fett istället för att göra sig av med det, för den tror att den svälter.


Så sanningen är att jag nu får i mig mycket mer näring än innan, förmodligen.

Jag hoppas förstås också att den här barngrejen löser sig när jag går ner i vikt. Gör den INTE det så får det vara så, har omvärderat mina riktlinjer i livet och jag måste inte få barn för att bli lycklig.

Vi kan ju alltid träffa Edda :-) Hon kommer hit på lördag...Ska bli kul. Om jag ska vara ärlig, så är det rätt skönt att bara passa barn, efteråt känns det extra lyxigt att vara bara 2 igen, det är ju en av sakerna som är en fördel med att vara barnlös...


Och snart fyller ju lilla fisen 2 år också ju....DET är skoj, att hitta roliga presenter! När hon fyllde ett fick hon en liten tre-hjuling...Nu har hon ju allt så jag vet inte vad vi ska köpa, vet bara att det blir toys r us, dom har så mycket roligt där.




Godnatt

Hahaha!



Sorry men, det ser barnsligt ut när man läser det från "andra sidan"...Var nog sista gången jag slinker in och läser där, känns totalt meningslöst nu....Och lite pinsamt faktiskt.  



Nu måste någon snabba sig att låsa tråden, skynda fort fort!

Visst vill jag väldigt gärna ha barn, helst fler än ett, och nu när jag ska gå ner i vikt så finns det goda chanser att det fungerar av sig själv. Men saken är att jag har funderat väldigt mycket på det här med barn, och kommit fram till att det är rätt skönt som det är, just nu i alla fall.

Ser fram emot semestern och jag tror att den blir trevlig, med mycket aktiviteter. Vårt förhållande ha i alla fall aldrig varit tråkigt, och ändå har det gått 7 år nu i juni :-) Stormigt kan man säga att det är, men samtidigt stabilt...Och jag trivs med min lilla gubbe väldigt bra...


Ett förhållande kräver förr eller senare styrka och uthållighet, och kan man inte färdas genom svårigheter tillsammans så blir det svårt.

Men barn. Givetvis vill jag ha barn, och jag är numera övertygad om att vi kommer få barn förr eller senare, men om vi INTE får barn, då är våra liv givetvis lika mycket värda för det, det finns andra vägar att gå. Men som min kära svärmor sa, att när vi väl får barn, så kommer det vara så älskat och efterlängtat så att det inte är sant...Jag är faktidkt glad att vi ännu ej har barn, för dels så har vi så mycket framför oss, och dels så vill vi nog ha lite mer tid själv...Der ger så otroligt mycket.

Dessa veckorna min sambo varit sjukskriven har vi hittat på så mycket kul, men, det har också varit jobbigt...Hehe :-)


Kan inte påstå att det alltid kommer vara vi två, men kan i alla fall säga att min sambo är en mycket älskad person, och trots att man inte tror det kanske, så finns det sååå mycket kärlek i honom.

DET vet alla som känner honom.


:-):-):-)

Jag vill ta detta samtals ämnet lite längre, jag tycker att det är en viktig punkt i dagens samhälle.

Som ni vet så blev jag avstängd från ett forum, det finns att läsa längre ner i bloggen, pga att jag yttrade åsikter angående moderatorernas ställning. Och saken är att jag och i alla fall ett flertal andra medlemmar har känt att det finns en favorisering utav vissa medlemmar. En medlem får tillsägelse när han/hon skriver en sak, men en annan får ingen tillsägelse. pga av vem de är och vilket förhållande de har med moderatorerna.

Ord kan dessutom låta hårade  än de är, men det är just det som är nätmobbing, blir som att sakta stötas ifrån kan man säga. Det finns ingen som kan säga att detta inte existerar på detta särskilda forumet, för jag har själv upplevt det, oavsett hur det var menat så har andra yttrat sig på ett felaktigt sätt gentemot mig. Jag själv erkänner villigt mina brister, men det är jag uppenbarligen ensam om, då det ligger på sandlåde nivå nu "Du gjorde si och du gjorde så". Även om jag ensam upplevde det som nätmobbing, så gör det ju inte det mindre verkligt.

Att alla vänder kappan efter vinden är ju inget konstigt, så har jag själv varit. Att de flesta känner att de måste ligga på god kant med moderatorerna gör ju att ingen vågar säga emot, eller ifrågasätta. Ofta får man ord som att "önskar att du blir lycklig", men det finns en ton bakom. Och en sak är säkert, jag eller du, eller hon eller han, är inte bättre för att han/hon har "Första" bloggen inom ett visst område, eller har startat en sajt eller har massor av pengar, eller vad som helst.

Att andra varit med om exakt samma sak på samma forum tycks ingen bry sig om, och förlåt mig, men alla ni som inte gör något, ni är fega. Och det vet jag för jag har också varit så, jag har  också känt att jag väljer åsikt för att hålla mig på god kant, och nu i efterhand så önskar jag att jag stått upp för dem, som jag kände att jag egentligen borde ha gjort. För alla som inte gjorde det, kan blunda och gå andra hållet och säga att jag har fel, men saken är att jag har rätt, och åtminstone jag vet det. Egentligen så borde faktiskt inte moderatorerna vara med i diskussioner över huvud taget, eftersom de har ett orättvist försprång om ni förstår.


Och en sak vill jag säga er alla, jag fick INGEN officiell varning, utan enbart när jag skrev inlägget, och i min blogg, plockades jag bort som medlem. Andra har gjort betydligt värre saker och blivit avstängd en tid, men sedan kommit tillbaka. Det jag skrev i min blogg var inte heller annat än sant, hela diskussionen, fast utan namn. Eftersom den försvann från forumet konstigt nog. Kanske ett sätt att inbilla sig att det inte finns, vända andra kinden till istället för att lyssna. Och i detta fallet väljer man att inte lyssna pga privata åsikter om medlemmen. Ursäkta, men nog fattar du att du måste skijla på rollen som högsta moderator på ett forum och inte låta gamla, glömda saker spela in. Eller det kanske enbart är en hobby, då kanske någon som verkligen har tiden och lusten att vara en "riktigt" moderator.

Nu i detta fallet så bryr jag mig inte så mycket om att jag blev avstängd, MEN, jag vill inte att andra ska behöva uppleva samma sak. Och jag vill att alla ska förstå att du är bra som du är, medlem eller inte medlem på något forum, man har ett riktigt liv också. I början var forumet mitt allt, jag var där konstant, och om någon sa något små dumt till mig så blev jag helt förstörd, men nu är det liksom lite what ever över det hela, jag tar inte åt mig så mycket.

Kolla hur många dagar du varit online och inse hur mycket av ditt liv som går åt till denna låtsas värld.


Den stora skillnaden mellan det jag har skrivit EN gång som var dumt, och nätmobbing, är att jag steg fram och tog ansvaret för det jag gjorde, och gjorde aldrig om det igen. Sen är jag möjligtvis hetlevrad i diskussioner, men det är ingen anledning att bli avstäng för, det är sådant mänskligheten måste acceptera, att det finns vi som vågar skriva sanningen, och inget annat....




//Aja

Testade att doppa nageltipparna i "Glimmer" från mist stockholm...Det blev riktigt bra! Har lösnaglar just nu, fick fila ner dom rätt rejält, annars ser de så äckliga ut, liksom onaturligt långa. Klarar inte av det, mår illa av sådana naglar...Annars så är dagens lösnaglar riktigt fina faktiskt. sitter bra också! Kanske lägger in en bild sen, om jag orkar.

Jag fattar inte vitsen med april-skämt som: "Titta jag har piercat/tatuerat mig!!"

Det är inte roligt, inte ens lite....Bara pinsamt, och lamt.


Jag menar, kom med något roligare. Den är gammal och beprövad liksom.



Ute, helt klart. Hellre inget skämt alls än något  så tråkigt.


Här har varit kanonväder idag, till och med vårjackan är för varm, och sköna svaneholm lockar med sina nya promenadstråk....

Fast det är ju nu man ska njuta av den lilla trädgårdstäppan...


Ut och njut!




//Aja

Jag bara väntar på att det ska bli sådär gräsigt vårgrönt ute! Det är så mysigt! Man känner sig varm både på insidan och utsidan :-)  Svaneholm är en favorit nu under våren...Ska passa lilla Edda igen den 25-26, kanske ta en sväng i svaneholm då? Allt går mot ljusare tider nu i alla fall och allt blir bara bättre och bättre. Det händer så mycket spännande nu...Även om det lunkar på i lugn takt...Jag vill gärna ha det så just nu. Nu är ju min sambo sjukskriven efter operation av bråck, så man kan passa på och mysa lite extra ju...


Smink behövs inte just nu, det lyser ändå om mig :-)