Har fortfarande svårt att förstå att det var vår lilla, (långa) ståtliga tjej som låg i min mage och levde guling i nio månader...Svårt att förstå att hon är till hälften mina gener och andra hälften sin pappas...Konstigt, VI har gjort henne...Vi två...Tänk vilket lyckat resultat!

Jag har blivit en sådan hemsk mamma som tycker att hennes barn är bäst, vackrast och finast i HELA världen...:-)

Men sorry, det är ju så det är, och det är väl så det ska vara?

Hon kan bli vad hon vill och hur hon vill, hon kommer alltid att vara perfekt.


Mamma gillar att pussas...Tussen gillar att BLI pussad.